Den kanariska monsterflugan dödar och äter getingar
När den enorma Singue-flugan på Gran Canaria kastar sig över getingen i luften, är det ett grymt parti.
Det är som att se Hulk Hogan ta sig an Woody Allen i en brottningsring.
Allen kan vara giftig nog, men du vet vem som är favoriten. Rovflugan Promachus latitarsatus från Gran Canaria, kallad Singue-flugan, är minst tre gånger så stor som getingen.
Om du är rädd för getingar, bin och andra insekter kan det vara en chock att uppleva detta taggiga, buskiga och storögda monster på nära håll.
Spektakulär mordmetod
Men frukta inte; jätteflugan är brutal mot andra insekter, men ofarlig för människor.
Ungdomar på Kanarieöarna har ibland roat sig med en primitiv lek där de knyter ett snöre baktill på flugan för att se den snurra runt och runt utan att kunna komma loss.
För getingar, bin, flugor, fjärilar och andra insekter utgör det en mycket större fara.
De bryr sig inte ett dugg om när monsterflugan svävar över dem och hugger dem gång på gång, klämmer ihop frambenen runt offret och injicerar kraftfulla enzymer, innan den flyger iväg med bytet till matsalen.
Med andra ord en plats där den i lugn och ro kan suga ut inälvorna ur den insekt den fångat.
Nästan alla typer av insekter på Kanarieöarna är potentiella byten för monsterflugan, som kan bli nästan tre centimeter lång.
Den kan till och med döda gräshoppor. Bara de största trollsländorna kan känna sig trygga.
Rytmisk baryton
Enligt forskarna kan namnet Singue, som den fått på Gran Canaria, komma från det faktum att hanen sjunger högt och rytmiskt, stiger och sjunker i volym med ett kraftfullt morrande när han försöker ragga upp honan.
Det kan också komma från den nu nästan utdöda termen singuisangue, som betyder ungefär kraftfulla och frenetiska rörelser.
Raggningstekniken är för övrigt ganska speciell.
Hanflugan svävar rastlöst i luften ovanför honan med alla benen brett isär så att den kraftiga bröstkorgen blottas, och den håller sin långa buk (abdomen) upplyft så att de håriga könsorganen syns tydligt.
Från tå till tå mellan de spretande benen är det då fem till tio centimeter.
Honan är oftast upptagen med att suga tarmarna ur en insekt medan hanen leker, och avvisar honom flera gånger.
Men honan lyfter ändå gärna stjärten lockande högt mot himlen mot hannen, som inte ger sig förrän han får det han vill.

Det är inte bara på Gran Canaria som dessa monsterflugor är vanliga på sommaren. De andra Kanarieöarna har också sina varianter, och det finns olika arter på de olika öarna.
Totalt finns det 26 kända arter i denna flugfamilj. 19 av dessa är endemiska för Kanarieöarna, vilket innebär att de inte finns någon annanstans i världen.
Promachus latitarsatus fins på Gran Canaria.
På Teneriffa finns Promachus vexator
På La Gomera lever Promachus gomerae.
På La Palmas lever Promachus palmensis.
På Lanzarote og Fuerteventura fins Promachus Lanzarote.
Fluglarverna lever i jorden bland ruttnande växter.